Mödan av att ha en icke fungerande it-satsning

Ni har säkert läst i DN om de vedermödor som elever och lärare (kanske självupplevt förresten) upplever vid Stockholms skolor när de försöker att använda sina datorer. 40 minuters inloggning Jag kan bara instämma med läraren i artikeln som upplever en hemsk frustration. Jag undervisar på två olika kommunala gymnasium i Växjö där IT-service lagts ut på entreprenad. Inget ont om företaget som bedriver servicen, men grundfelet är att de enbart får syssla med brandkårsutryckningar. Tidigare var situationen den att vi hade en (ibland 1,5) tjänst per skola med en IT-tekniker som skötte skolans datorer. Han (och hon ibland) var väldigt duktig på att se till att en kontinuerlig service gjordes av skolans datorer vilket innebar att han ofta upptäckte problem innan de blev problem för undervisande lärare. Nu är situationen den att man som lärare kommer till klassrum/datasalar (japp, vi har fortfarande inte delat ut en-till-en) där saker inte fungerar. Det är oerhört frustrerande att försöka bedriva en undervisning som är baserat på och beroende av IKT-verktyg och finna att dessa är urkopplade, isärplockade, icke-fungerande osv. Man tappar lätt sina elevers fokus och intresse om man tvingas att leka IT-tekniker under lektionens 20 första minuter. Min poäng är att olika intressen, ofta penningbesparande åtgärder från diverse nämnder, krockar med viljan att ha fungerande IKT-verktyg för lärarna. I min egen kommun är det extra frustrerande då kommunens ekonomi är god, och jag anser att det borde finnas en möjlighet för kommunen att göra en bättre och mer genomtänkt IT-satsning.

Mobiltelefonen i undervisningen

Det är alldeles utmärkt att man använda mobilen direkt för att blogga. Jag hade i alla fall inte gjort det tidigare. Ett annat hjälpmedel som jag haft nytta av är bambuser som man kan knyta till sitt FB-konto. Jag var själv på en exkursion höstas där eleverna filmade sina övningar via bambuser. Deras insamlade data skulle sedan delas med resten av eleverna och detta var ett väldigt bra sätt att göra det. Linnéuniversitetet har ett projekt som kallas Amulet och där hittade jag detta angående användandet av mobilen i undervisningen: Eleverna får chansen att ute på fältet samla in och ta emot data i from av bilder, ljud och video via mobila enheter utifrån pedagogiska utmaningar.   
Det är ett utmärkt sätt att visualisera övningarna man gör i fält, dela med sig av information man har, samt påminna sig själva vad sysslade där med på stranden, i skogen eller var man nu hade sin exkursion. Närhelst och varsomhelst där man kan visualisera sin undervisning, där ökar nyttan för eleverna.

Internet, RSS och bloggar bland lärarstudenter

Läser med inte så lite intresse utredningen "Internet och lärarutbildningen" från bla. KK-stiftelsen. Det är ett flertal saker man slås över, bland annat det faktum att den grupp av universitetsstuderande som borde vara mest intresserade av och insatta i användandet av t ex bloggar och RSS är de som minst använder den. Lärarstuderande borde ju kanske tänka lite mer på sin trovärdighet än vad som framgår av texten. Jag är givetvis fortfarande av den åsikten att den viktigaste orsaken till att lyckas med sin utbildning är att man har en bra lärare, men en lärare måste tillgodogöra sig de olika metoder som finns för att lära ut.

Jag läste inledningen och tänkte att det måste vara ett övergångsproblem, mina fördomar om internetanvändande fick mig att tro att det är en generationsfråga, att det givetvis måste vara så att yngre lärarstudenter använder t ex bloggar i större utsträckning av äldre.

Som ni kanske vet så var det inte fallet: Lärarstudenter som är äldre än 25 år uppger i högre utsträckning än de yngre lärarstudenterna att de tycker att kurslitteratur och vetenskapliga tidskrifter respektive internet är mycket viktiga kunskapskällor. De yngre lärarstudenterna är i högre grad neutrala till internets betydelse som kunskapskälla. 


Vidare konstateras: Andelen äldre lärarstudenter (26 år eller äldre) som använder bloggar som kunskapskälla är högre än andelen yngre lärarstudenter.


Förklaringen till det generellt låga användandet av internet ges i nästa stycke: Lärarstudenterna uppger i mycket låg utsträckning att deras lärare uppmuntrar dem att regelbundet följa några webbtidskrifter eller bloggar genom RSS-flöden (10 procent).


Det är över 10 år sedan jag själv gick på universitetet, men jag har en del kontakter kvar där, och från det
begränsade urvalet så kan jag bara instämma med ovanstående, det är få av de lärarna som använder sig av några internetbaserade hjälpmedel i sin undervisning. Det är ganska oroande läsning som avslutar utredningen, och man kan ju bara hoppas att denna undersökning som nu har några år på nacken, inte längre nedanstående är aktuellt:


Knappt hälften (47 procent) av lärarstudenterna anser att studierna har betydelse för kompetensen att använda internet som en kunskapskälla i det framtida yrkeslivet. Hur kan detta resultat tolkas? Betyder det att mer än hälften anser att nuvarande undervisning om internet är bristfällig eller internet inte ses en framtida kunskapskälla och att det därför inte finns anledning till varken ökad kännedomen eller användning?


Jag avslutar med en fråga till ni som passerat genom lärarutbildningen senare än mig själv, eller har större kunskaper om ämnet. Är ovanstående konstaterande något som fortfarande gäller på lärarutbildningen?

Användningen av RSS

RSS har jag använt lite grann under en tid, med betoning på lite. Det är oftast så att jag glömmer av att titta på den. Jag har samlat en del prenumerationer på framför allt bloggar som jag följer från andra geografilärare inom IB, samt nyhetssajter och andra sajter såsom t ex. Worldwatch Institute som för övrigt är en väldigt bra sajt om man är intresserad av omvärldsfrågor. Jag förstår poängen med det, att försöka ordna upp det oerhörda flödet av olika källor som finns och låta informationen komma till dig istället för tvärtom Jag använder Google Reader som jag har en uppfattning av är en bra sajt att organisera RSS-flöden, men om jag ska vara helt ärlig så ser den lite tråkig ut. Jag tycker att jag får in flöden som lite för ofta inte riktigt passar in på det jag är intresserad av, men det kan vara så att jag är för dålig på att organisera flödet och förfina sökningarna. Jag tror att när jag fått lite mer vana av att hantera den så är den säkert nyttig och användbar.

Facebook i undervisningen

Jag har under en något års tid använt mig av FB i undervisningen, mest för att jag märkte att det var där bytet fanns! (med byte menar jag elever) Jag bloggade under en tid men hade svårt att få mina elever till att kommentera på mitt bloggande (framförallt geografi). Jag började med att knyta bloggen till FB men det kändes som ett onödigt mellansteg, så jag började med en ny FB-sida istället. Jag valde att bli vän med mina elever istället för att skapa en grupp. Jag anser att jag hade större chans att nå ut till fler elever om jag gjorde på detta sätt. Jag kände ganska snabbt att eleverna blev mer aktiva än vad de varit under min tid som bloggare, jag och mina artikeltips och kommentarer på aktuella händelser fanns där de fanns under stora delar av dagen, vilket gjorde att fler "råkade" läsa det jag publicerat. Det som gladde mig mest var att jag fick med elever som i vanliga fall inte har verkat speciellt intresserade av vad jag pratat om.

Har också märkt att det är ett utmärkt sätt att hålla kontakt med fd. elever. De elever som gått vidare med högre studier i ett ämne som är relaterat till mitt har blivit en källa till information om högre studier, samt dessutom en källa till bra tips som jag själv kan ha nytta av. Mina fd. elever tipsar mig om artiklar, böcker, länkar osv. som jag haft stor nytta av i min undervisning. Jag har som sagt blivit "vanlig" vän med mina elever istället för att bilda grupper. Vilka fördelar kan det finnas i att bilda en FB-grupp istället för att bara bli vän med sina elever?